One day baby will be old...

Väntar och väntar.

 

Hjärnan jobbar på högvarv. Jobb hit, jobb dit, vad kommer det att bli? Vad skeeeer som norrmännen säger. Vad vill jag? Ja det är en transitzon i allra högsta grad, som snart kommer att leda till ett och ett annat beslut och förhoppningsvis ett spännande projekt eller arbete. Nyutbildad, tankspridd, exalterad, förvirrad och hungrig på projekt. Nyfiken på vad mina kunskaper kan tillföra den svenska turismnäringen. Nyfiken på var det kan börja, var mina idéer passar? Var jag trivs bäst och med vad? Jag vill arbeta med destinationsutveckling, med hållbar turism och utvecklingsfrågor. Men det är såklart svårt att veta när allt ibland är ett orört arbetsfält på det sättet. Hm.

Passerade Karlstad Universitet förut och en sak är säker, det var en skön bekräftelse att få. Jag är klar med utbildningen och skolbänken- för denna gång. Jag kunde le mot skolan, slippa pressen och de känslorna de medför.

Avstå från All-inclusive

Jag var sugen på att skriva och tänkte att det här har jag velat ett tag, och nu sitter jag här i min ensamhet. Det är inget nytt men om det är någonting som vi har lärt oss på turismprogrammet så är det att ifrågasätta all-inclusive som turismform. Jag har i mitt tidigare liv aldrig valt denna form av hotell. Kanske för att det var för dyr, kanske för att den var för förutbestämd, jag gillar att sy ihop mina egna paket och jag gillar att gå överallt utanför det boendet jag befinner mig i, träffa lokalbefolkning, bidra till samhället på olika sätt och få en rolig, autentisk upplevelse. Jag föredrar att se utanför en eventuell turistbubbla. Jag hör trötta småbarnsföräldrar säga att det är skönt att inte behöva anstränga sig något på semestern, inte behöva leta efter en restaurang att äta på på kvällen när barnen börjar bli trötta. Men för mig och för oss som läst om turistindustrin så handlar det om allt annat än det egna välbefinnandet.

Så som det ofta är, så ägs stora hotell av andra än lokalinvånare, och det är många som jobbar där som inte kommer från landet i sig. Det blir ett läckage av pengar som försvinner ut ur landet, dvs turismen bidrar inte till turistorten i sig. All-inclusive hotellen kan bidra till en försämring av den lokala ekonomin. När turisterna gör det mesta på hotellet så bidrar det heller inte till annan upplevd kultur vilket är tråkigt i sig. Självklart så bidrar det i en del fall till arbeten då det anställs personal från lokalbefolkningen. Men de är ofta lågavlönade ..Det jag vill säga är, tänk efter det finns andra former och turismen kan bidra till positivare saker. 

En del hotell befinner sig på platser där det inte finns något utanför hotellet och inte heller ett säkert samhälle att gå i. Varför ens ha hotellet där då? För värmen jo. Men annars är det ju enbart ett utnyttjande och ett ständigt läckage av pengar? Upplevelsemässigt skulle ju hotellet kunna vara varsomhelst. Ocharmigt. Ur ett miljöperspektiv kan det ses positivt med all-inclusive för att inte sprida ut turisterna på större områden och öka slitage av naturen. Men gränsen mellan fattig och rik blir så tydlig och klyftorna ökar..lokalbefolkningen skjuts undan för stora multikomplex byggen.

 

Det var något som jag och Cathrin också märkte när vi var iväg och forskade för C-uppsatsen på Seychellerna. Vi som studerar turism och är intresserade av att resa vi tänker på de som jobbar och turismsamhällen, länderna i sig och hur turistorter blir mer och mer ohållbara. Många av de som jobbar med turism i dessa länder tänker bara på turistens bästa och dess önskan. Servicen är det viktigaste, turisten ska få som den vill och om det krävs att det förstörs en del längs vägen, djur och natur må så vara. Usch vad hemskt tänker jag. De tänkte snabba pengar in och ingen hållbarhet. Men i många fall så har de inget val. Det finns mycket att jobba med och tänka på med hållbar turism och som med allt så är det olika alternativ som passar för olika platser och länder. Jag har fortfarande inte valt all-inclusive och kommer nog aldrig att göra heller. Formen har idag blivit billigare, och det är klart- 5 stjärniga hotell vill ju också få sina rum sålda. Det viktigaste tycker jag är att gynna landet i sig du reser till, få en rik och autentisk upplevelse att minnas och självklart tänka på miljön.

Upplevelser i Umeå

Europas kulturhuvudstad 2014 visade verkligen sin bästa sida helgen jag var där. Strålande sol. Förvänta dig inte en guidad visning i Umeå nu utan jag skriver bara lite av de pärlor vi hann med på en helg. Byggnationen av det nya kulturhuset är i full gång, stort sådant! Cyklade runt lite i staden och visst är det som många städer i Sverige på sommaren, väldigt vackra när det är vatten som tar sig in..folk som rör sig. Godaste glassen finns på Rådhustorget. XXL jag kunde som vanligt inte äta upp en hel mjukglass. Galet stor för en inte så stor peng. Tittade på folk och fick en capoeira uppvisning utanför glashuset. Detta torg lever varje dag, väldigt inspirerande och mysigt. Och standing man ser också ut att leva.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hej! Jag är verkligen en turist och står bredvid "standing man" . Undrar hur många som pissat på han? En hyperrealistisk bronsskulptur av Sean Henry. 

På fredagen blev vi upphämtade med båt och åkte ut till en liten stuga som Cathrins kompisar har, på en ö i älven. Badade och myste hela dagen, och hade bland annat sönder en brygga...kanske att Cathrin kan bidra med en före och efter bild!

 

Jag, Erika, Cathrin och Maja

 

Upplevde lite av restaurang och utelivet också. Allstar, mäktiga Rex och Båten. Det är alltid kul tycker jag att se de olika matkulturer, populära drycker och drinkar som finns. På båten käkade jag en torsk, A la Karibien style, på en mangobädd i bananblad. Till detta var det massa tropisk frukt och färsk koriander och cilantroris, himmelskt gott! Älskar färsk koriander. Lärde mig precis att cilantro är ett annat ord för koriander.

Vad är ett besök i Västerbotten utan ett besök i the real Västerbottensostfabrik? Det är ett måste, vi drog ut några mil på ödes vägar, ja det var som jag tänkte mig, med massa skojiga namn längs vägarna, Bullmark bla. Tillslut kom vi fram till lilla Burträsk och Västerbottensost besökscenter. Litet och personligt med en lunch som var gudomlig, behöver jag ens säga vad det var? Godaste sorten jag ätit! Den guidade visningen i de var gratis.

Skaparen av västerbottensost, Ulrika Eleonora Lindström. Enligt historien är det osäkert hur osten kom till och om det var ett produktionsmisstag eller inte? Gjord av kärlek? Storytelling när det är som bäst.

Puss och Kram